Men va fan, inte igen!

Han: Hon har slagit ett täcke kring kroppen och strykt smör på några flatbröd som hon pressat ihop till en dagobertknäcke. Därefter har hon tagit fem korta steg fram till bryggaren där kaffet som jag satt på precis är klart och fyllt den engelska koppen till bredden. Det är andra satsen kaffe denna morgon (den första satte jag också på, varefter jag serverade oss varsin kopp kaffe). Hon tar trånga steg mot fåtöljen, slår sig ner och börjar sippa på kaffet med välljudande smackande. Jag tittar på min tomma kopp. Hon tittar på mig och frågar vänligt: "Vad är det? Jag reser mig upp och går bort till bryggaren och fyller min kopp. Då hör jag den väna rösten från fåtöljen: "Kan du inte göra en macka till mig när du ändå står där?"