Han: "Jag tycker det är skönt att plocka undan saker ibland".  Hon säger det med min väska i sin hand. På stolarna i rummet ligger drivor av hennes kläder. På golvet, mitt i den smala öppningen mellan hallen och vardagsrummet, ligger ett par höga svarta stövlar som hon lämnade där för några dagar sedan. Jag tittar mig omkring, tänker att hon i relation till alla hennes utspridda saker ska komma på vad hon just sagt. Men inte, hon tittar bara med pigga, glada ögon på mig och lägger väskan bredvid min säng. Sen säger hon: "Alltså, det är inga problem att den kommer fram sedan igen, men det är ju skönt att det blir lite snyggt emellanåt". Jag nickar jakande och ska precis till att fråga om hennes saker när hon försvinner ut ur rummet för att plocka undan mina böcker från soffbordet.